När vi oroar oss för saker är vi inte längre här och nu.
Vi är i framtiden.
Vi oroar oss över något som eventuellt kan ske. Helt i onödan.
När du är medveten om din andning är du här och nu. På samma sätt är det med det du känner, eller kroppsförnimmelser. Allt det sker i detta ögonblick. Du kan inte känna hur det känns om en halvtimme. Det är omöjligt.
Tankar handlar alltid om något som inte är här och nu. Du kan tänka på något som varit – och kanske fyllas av glädje eller av ånger eller en annan känsla. Du kan också tänka framåt – ha förväntningar om hur något ska bli, eller oroa dig över det.
Det som är gemensamt för tankarna är att de inte är verkliga. De finns bara i huvudet. De kan påverka hur du mår och hur du känner dig.
Oro kan vara en förlamande känsla. Du kan oroa dig över nästan vad som helst
Kommer jag att hinna i tid?
Kommer hen att vara glad när jag kommer?
Kommer hen att bli nöjd med mina resultat?
Kommer planet att störta?
Kommer jag att behålla jobbet?
Kommer jag att få tillräckligt med uppdrag?
Tänk om vi får en regnig sommar, vad ska jag då göra på semestern?
Det finns oändliga möjligheter till oro.
Oro är slöseri med tid.
För hur du än har oroat dig så kommer något att ske så småningom och oron kommer inte att påverka det skeendet.
(Möjligen kan oron göra att du inte njuter så mycket av ögonblicket som du annars hade kunnat göra.)
Oro är slöseri med tid.
För hur du än har oroat dig så kommer något att ske så småningom och oron kommer inte att påverka det skeendet.
(Möjligen kan oron göra att du inte njuter så mycket av ögonblicket som du annars hade kunnat göra.)
Om du väljer ett liv som är en berg- och dalbana, så ger du också större möjlighet för oron att smyga sig in. Ju mer du tar ut svängarna, ju mindre kontroll du väljer att ha, desto mer kan ske och då kan oron stå och vänta runt hörnet.
Oro, som kan göra att du tänker:
Det är ingen idé att jag försöker.
Det är lika bra att låta bli.
Nej, det verkar för farligt.
Nej, om jag gör så kommer hen att bli arg på mig.
Bara genom att känna oro riskerar du att begränsa dig.
Oro, som kan göra att du tänker:
Det är ingen idé att jag försöker.
Det är lika bra att låta bli.
Nej, det verkar för farligt.
Nej, om jag gör så kommer hen att bli arg på mig.
Bara genom att känna oro riskerar du att begränsa dig.
Charlotte oroar sig.
I början av 1990-talet bodde min familj i Frankrike. Min son var sex år och min dotter var fyra. När vi kom dit var vi omedvetna om att det rådda skolplikt i Frankrike från sex års ålder. Men det visade sig snabbt att sonen skulle börja skolan och dottern i förskola. Barnen kunde inte ett ord franska och jag oroade mig för hur det skulle gå för dem.
När jag hämtade sonen i skolan efter den första långa skoldagen, frågade jag honom hur det hade gått. Han berättade att han fick sitta längst fram i klassrummet och att fröken talade om honom, för han hörde sitt namn sägas många gånger. När jag frågade honom hur det kändes sa han.
– Mamma, jag ville gråta, men jag valde att gråta på insidan.
Jag fick enorma skuldkänslor. Vad utsatte jag mina barn för? Hur kunde jag tillåta att de började i varsin skola utan att kunna tala språket? När vi gick till skolan på morgnarna oroade jag mig för hur det skulle gå för dem.
Efter någon månad bad förskolefröken om ett samtal, hon oroade sig över att min dotter aldrig sa ett ord.
– Jag vet att hon förstår, be henne att åtminstone svara ja eller nej.
Så jag oroade mig också för hur min stumma dotter hade det i förskolan. Det var dessutom så att jag som förälder varken hade tillträde till skolan eller förskolan. Vi föräldrar fick snäll vänta vid skolportarna tills det ringde ut.
Jag kände mig maktlös och oroade mig mycket.
Ett par månader senare talade båda barnen flytande franska och hade massor med kompisar. Jag vågade pusta ut.
Det är lätt hänt att du oroar dig över sådant du inte har kontroll över.
Men varför oroa sig över något som absolut inte går att påverka?
”Tänk om det regnar i morgon.”
Tja, då får du handskas med det.
Oron lär inte påverka väderleken.
Det är som en vän brukar säga:
Det finns det som är upp till mig, det är sådant som är upp till andra och så finns det sådant som är i Guds händer.
Men varför oroa sig över något som absolut inte går att påverka?
”Tänk om det regnar i morgon.”
Tja, då får du handskas med det.
Oron lär inte påverka väderleken.
Det är som en vän brukar säga:
Det finns det som är upp till mig, det är sådant som är upp till andra och så finns det sådant som är i Guds händer.
Din läxa
Kan sinnesrobönen påverka ditt förhållande till oro?
”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”
Charlotte Rudenstam är inspiratör, författare och sexsibilitycoach, hon vill bidra till att du blir en hundraprocentare.
Det här inlägget ingår i en serie. Det förra avsnittet handlade om ansvar. Läs gärna det.
Charlotte Rudenstam är inspiratör, författare och sexsibilitycoach, hon vill bidra till att du blir en hundraprocentare.
Det här inlägget ingår i en serie. Det förra avsnittet handlade om ansvar. Läs gärna det.