Jag befinner mig i Berlin och det närmaste svensk midsommar jag kommer detta år, är de tyska jordgubbarna som jag kan mumsa på i pauserna.
Under fyra dagar får jag lära mig Samtyckeshjulet (The wheel of consent) av dess skapare Betty Martin.
Det är intensiva dagar, då jag lär mig att verkligen känna efter vad jag vill och vad jag är villig att göra. Fokus för samtyckeshjulet är beröring, men är också intressant i andra situationer i livet.
Jag vet inte om det tidigare varit möjligt att välja att gå på kurs på midsommar. För mig har helgen varit förknippad med en massa förväntningar, inte minst för att tre i familjen fyller år dessa dagar – där jag är en av dem.
Förväntningar kring umgänge, presenter, glädje... och ibland med konsekvenser som besvikelser och frustration.
Men nu är situationen en annan. Alla barnen har flugit ut ur boet, jag har också flugit ut och kan, inom de ramar som ekonomin tillåter, känna mig fria att flyga runt i världen lite som jag har lust.
Detta år har jag hittills valt att följa hjärtats röst. Vad säger hjärtat JA! Till? När detta ja finns så tvekar jag inte. Oavsett om det säger att jag ska åka till en liten by i England, till Berlin, till Aspö eller till Luleå. Hjärtat pekar och jag följer.
Nu är jag alltså närmare en vecka i Berlin för att lära mig mer om - och medvetandegöra – hur jag kan röra vid andra och själv bli berörd, med samtycke. Och om att detta är mer komplicerat och mer intressant än vad man kanske skulle kunna tro vid en första anblick. För det handlar inte bara om att ge och ta.
Om jag frågar dig:
Får jag krama dig?
Vem är det då som ger och vem tar emot?
Om jag frågar dig:
Vill du krama mig?
Om jag frågar dig:
Vill du krama mig?
Vem är det då som ger och vem tar emot?
Den kan du suga lite på.
Den kan du suga lite på.
Jag kommer att återkomma till samtyckeshjulet... och har gjort inlägg om det tidigare.
För mig är det viktigt att vi kan börja tydliggöra det egna ansvaret och vad det är som gör att vi smiter ifrån det. Inte minst är det intressant att fråga sig: Varför låter jag bli att be om det jag vill ha? Och: Vad gör jag istället?
Säg att du har lust att krama, kyssa, hångla eller ligga med en person, men du låter bli. Vad håller dig tillbaka?
Istället för att fråga om du får detta, vad gör du då? Vilka är dina strategier?
Jag tänker att dessa frågor är extra bra att ställa en midsommarnatt, om du möter någon som du känner lust till.
För mig är det viktigt att vi kan börja tydliggöra det egna ansvaret och vad det är som gör att vi smiter ifrån det. Inte minst är det intressant att fråga sig: Varför låter jag bli att be om det jag vill ha? Och: Vad gör jag istället?
Säg att du har lust att krama, kyssa, hångla eller ligga med en person, men du låter bli. Vad håller dig tillbaka?
Istället för att fråga om du får detta, vad gör du då? Vilka är dina strategier?
Jag tänker att dessa frågor är extra bra att ställa en midsommarnatt, om du möter någon som du känner lust till.
Fråga om det du önskar.
Ta emot svaret.
Gör bara det som ryms inom det gemensamma samtycket.
Se vad som händer.
Bli medveten om vem som ger och vem som tar emot.
Var tydlig.
Och känn efter hur det känns.
Själv har jag två fullproppade kursdagar kvar och jag återkommer lite senare med fler intryck.
Själv har jag två fullproppade kursdagar kvar och jag återkommer lite senare med fler intryck.
Jag tänker att en midsommarnattsdröm kan vara ett skapa ett liv av samtycke. Där du njuter och utan att det sker på någon annans bekostnad. Ta för dig av livet. <3